Jag lovade en sak, att alltid finnas för dig.. Jag kommer fan inte bryta det löftet. Jag kommer alltid finnas för dig även om du inte vill det.. Lovar man en sak håller man det iaf jag!! Och dig tycker jag så mycket om så jag kommer alltid att hålla det löftet så jag hoppas att du vet...



Så som du säger: vi båda visste att det skulle bli såhär, men man kunde ju alltid hoppas att det inte skulle bli det men det blev såhär och jag mår så in helvete dåligt över det.. Jag vet att jag inte är som alla andra men jag är mig själv, den jag kan vara just nu och den jag kommer vara jämt, bara det att om några år hoppas jag att jag kommit upp på det förbannade berget som jag försöker bestiga med mod, med vilja, med styrka och med kraften att stå emot det svåra och tunga som kommer i min väg. Jag hoppas på att få möta dig igen, när vi båda tycker det känns bra.. Du är den jag vill ha ett förhållande med, jag vill ha en framtid med dig, jag älskar din personlighet och mina känslor för dej är äkta.. Jag kommer aldrig att kunna glömma dig, du kommer att finnas i mitt hjärta..

Känns som jag fått en kniv i hjärtat, det gör så jävla ont att inse att det här slutet och när man tänker på det kommer tårarna.

Du vet att jag alltid kommer finnas för dig... <3!